Jag blir lika förbannad varje gång invandrarproblematiken ligger på tapeten. Det är svårt för mig att förstå att ett land som länge har tagit emot invandrare eller fliktingar inte har lärt sig någonting.
Det är intressant att läsa om hur de olika ”experterna” kommenterar om hur de kan ”tänka sig” hur svårt det är för en invandrare eller flykting att ta sig hit. Att "tänka sig" är inte samma sak som att veta, som att känna en invandrare, som att umgås med en sådan.
För att börja med borde man slopa generella beskrivningar och bedömningar. Även om två utlänningar kommer från samma land kan de ha kommit hit på grund av olika anledningar och de kan ha olika förutsättningar.
För det andra, hjälper Sverige redan en person som är i behov a skydd genom att öppna dörrarna för alla som behöver skydd eller som kommer hit som invandrare så varför ska man inte kräva lite tillbaka?
För det tredje har man funderat någon gång vad är det som gör att några invandrare klarar sig bättre än andra?
Har man aldrig funderat på att genom att ”tycka synd” om en invandrare, genom att vilja ge den personen allt från början utan att denne ska behöva ta initiativet gör man mer skada än nytta?
Sverige hanterar invandrare så som visa rika föräldrar gör med sina barn. Det skämmer bort dem genom att ge de allt från början utan att lära dem att allt har ett pris och det alltid finns någon som måste betala notan.
Och medierna, medierna bidrar oftast till den där ”tycka synd om invandrare”. Hur oftast läser man om så många framgångsrika invandrare, om de som lever här som vilken svensk som helst och som också har flytt från krig eller fattigdom och som har lyckats ändå få ett arbete och leva som vilken hederlig medborgare som helst?
Nej, man läser oftast om en invandrade som har begått brott eller om en som har blivit dålig behandlat i samhället.
Om man vill ha en riktig integration ska man öppna all dörrar för en person som kommer hit och med detta menar jag att varje medborgare i det här samhället har rättigheten och skyldigheter.
Ge invandrare från början alla de verktygen som denne behöver för att hitta själv sin plats i samhället.
1.- Se inte den personen som ett offer
2.- Förklara varför det är så viktigt med att lära sig språket
3.- Sluta ta hand om honom/henne som om han/hon inte kunde klara sig själv
4.- Kräv av den människan respekt för det landet som har tagit emot henne
5.- Var inte rädd för att kräva av en invandrare lika mycket som av en infödd svensk
Om vi ska prata om ”vi” och inte om ”de” och ”vi” då borde man börja med att behandla alla lika med allt det innebär. Rättigheter och skyldigheter lika för alla.
1 kommentar:
väldigt bra inlägg. Jag är också invandrare och har kommit hit för 10 år sedan som 17-åring.
Nu är jag 26 och har klarat av civ. ing. utbildning på Chalmers, fått körkort, skaffat mig jobb och lägenhet utan att någon hjälpte mig med social eller ngt annat. Jag ville nå mina mål och den som vill nå något gör det alltid. Tyvärr finns det dock en stor antal av invandrare som kommer hit endast med anledningen att få betalt bara för att bo i Sverige. De får hyran, maten, tv etc etc betalt och de klagar ändå... Sverige måste vakna upp och slutta dadda med invandrare, annars så räcker inte de som jobbar snart för att försörja all denna "arbetsinvandring"
Skicka en kommentar