onsdag, december 12, 2012

Peppakakor krossas av järnrör

Foto:Edith Escobar
Pepparkakan vägrade ställa upp
vi tog lussekatter i stället

Peppakakor krossas av järnrör och lussekatter attackeras av Jultomten.

Det var en gång ett land som hette Sverige där järn användes för att bygga järnvägar och peppakakor åts till Jul, då åt man även saffransbullar som även kalladas lussekatter och jultomten var far till alla barn. Men en dag kom tre elaka, mycket elaka pojkar som armerade sig med järnrör och började krossa alla pepparkakor. Lussekatterna ville hjälpa till men då kom någon som sade att de inte längre skulle finnas för det var elakt mot djur, vi får ju inte äta ”katter” och jultomten tröttnade och drog till värmare länder, sedan dess har vi inte sett honom mer.

Jag är så trött på all debatt som har fullständigt flippa ut. Alltså pepparkakor, järnrör, invandrare, etniska svenskar, icke etniska svenskar, babbe, svartskallar (som förresten inte har använts i senaste debatten). Jag är trött på att varje dag läsa överallt vad kändisar, mindre kändisar, gamla Robinssons deltagare och en och annan ”invandrare” född här som kanske vill sälja sin senaste bok tycker om invandrare och integrationsfråga. Jag är trött på ”det här är mitt land, nej, det är mitt, nej förresten det är vårt”. Jag är trött på den inflationen i ämnet att den håller på att tappa sitt värde och rasa liksom några stater under finanskrisen.

Jag är trött, trött, trött på att Kalle försvarar Muhamed i diskussionen med Pelle medan Muhamed fattar noll eller inte ens är bjuden till debatten.

Politiker, samhällsdebattörer, Robinssons före detta deltagare, artister och Kalle Anka alla, alla de tror sig ha lösningen på integrationen, som har helt enkelt misslyckas eller håller på att kollapsa, eller kanske inte? Vad vet jag, jag äger inte hela sanningen heller, men jag är, om jag fattar debatten rätt, en del av problematiken, för jag är ”invandrare”, ”blatte”, ”babble”, ”icke etnisk svensk”. Men jag liksom många, många andra aldrig blivit tillfrågad av en av våra av våra autonominerade försvarare, om vad jag tycker om pepparkakor (Jag gillar dem även om de ger mig halsbränna)

Kan vi inte bläddra bladet och gå vidare? Kan vi inte ta en paus, sätta oss ner och fundera på vad var och en av oss gör för integrationen? Hade man löst alla problem med allt tyckande, hade vi inte haft fattiga i världen, krig, alla hade varit albinos och färgblinda som satt tillsammans och åt pepparkakor utan att bry sig om de var brunna eller gröna.

Och snälla om man verkligen vill jobba för integration se till att fråga den nyanlände, engagera alla dessa icke etniska svenskar som inte kan språket så väl och som kan uttrycka vad de tycker på alla sociala medier eller dagstidningar. Det är respektlöst att prata om invandrare och integration medan de som knappt förstår sitter där och försöker hänga med. Det är respektlöst att säga att med jobb kan vi fixa integrationen för det är mer komplex än så. Själv blev jag inte integrerad när jag fick mitt jobb eller när jag lärde mig att säga ”tack för kaffet”, utan genom det plus genom min kontakt med det svenska samhället. Det tar tid och framför genom inkluderande kan man komma ett steg närmare in i landet. Det finns många människor som lever här, som kan språket, har ett arbete, men som inte träffat så många fler än sina egna landsmän.

Om jag vill hjälpa mina bröder och systrar som kommer från utanför Sveriges gränser, är det inte jag som vet vad de behöver, det är de själva som vet bäst. Det är inte jag som ska hitta lösningen efter det jag tolkar är deras behöv eller deras åsikter. Jag måste fråga de! Klart att man inte kan fråga tusentals människor om vad de tycker, men man ska inte heller springa till datorn och börja knappa bokstäver och debattera om hur sårade vi som är lite ”brunnare” blir när någon klär sitt barn i pepparkaksdräkt eller när en, bara en mörkhyad person som har svenska som sitt modermål uttalar sig om hur sårad han/hon är för att man pratar om hudfärg.

Så alla er som är på väg att slänga er framför era datorer och börjar skriva om hur sårade och kränkta invandrare är eller om lösningen är att ta bort pepparkakor från tallriken, lugna ner er. Ta en paus, skriv om månen så länge. Bidra inte mer till inflationen i ämnet. Det finns pepparkakor och järnrör så det räcker åt alla. Integrationen kommer vi vilket fall som helst inte lösa innan julledigheten, tro mig!

Mer om ämnet här här